4. Sjukdomar
En sjukdom (Wiki) är ett tillstånd som inte hänger samman med den normala livsprocessen. Till den normala livsprocessen hör t.ex. åldrande och graviditet. En sjukdom kan vara kroppslig (fysisk) eller själslig (psykologisk). Att definiera exakt vad som är sjukt eller friskt är inte helt enkelt. Vad som anses sjukt har ökat med åren. Alltså, fler tillstånd räknas idag som sjukdomar än när dina föräldrar var barn.
Ett symptom (sjukdomstest utifrån symptom) är ett oönskat tillstånd som gör att du kan identifiera sjukdomen. Ett syndrom (wiki) är en samling symptom som uppträder tillsammans. Med hjälp av symptom eller syndrom så ställer en läkare än diagnos. En diagnos är en hypotes på vilken sjukdom du drabbats av.
Hur en sjukdom smittar är naturligtvis olika beroende på sjukdom. Alla sjukdomar t.ex. genetiska sjukdomar och cancer smittar inte. För sjukdomar som smittar kallas den tid det tar från att du blivit smittad till att den bryter ut kallas inkubationstid (wiki). Idag reser människor mycket vilket gör det möjligt för sjukdomar att snabbt spridas. En sjukdom med snabb spridning kallas epidemi. Om sjukdomen sprids i stora delar av världen kallas den pandemi. I Sverige finns folkhälsomyndigheten som bland annat samordnar kampen mot sjukdomar t.ex. HIV och fågelinfluensan (tidigare hette det smittskyddsinstitutet).
De sjukdomar, som är vanliga i Sverige, beror vanligtvis på bakterier, svamp eller virus. De kan också bero på andra mikroorganismer som urdjur, mask och andra parasiter. Sjukdomar kan också bero på genetiska orsaker, ett immunförsvar som ger sig på kroppen (autoimmuna sjukdomar) eller olycklig slump (cancer). Det är viktigt att veta vad som orsakar sjukdomar för att sjukvården ska kunna bota den så fort som möjligt.
Flera sjukdomar är lätta att bota om läkaren ger en snabb diagnos andra blir du aldrig av med. Om du drabbats av en bakterie (alla sorter) används ofta antibiotika som läkemedel. Antibiotika (eller antibiotikum) är ett samlingsnamn på läkemedel som dödar eller hämmar (minskar) bakterietillväxt. Det kallas i vanligt tal för penicillin som egentligen bara är en slags antibiotika. När antibiotikum används så dör även kroppens snälla bakterier.
Ett problem i världen är att antibiotika används för mycket. Bakterier förändras och utvecklas, precis som allt liv. Om bakterier hela tiden utsätts för antibiotika så kommer de förr eller senare förändras så att de överlever läkemedlet. Det kallas för att bakterierna blir resistenta. Då blir läkemedlet utan effekt. Idag finns det multiresistenta bakterier. De är immuna mot flera olika sorters antibiotika. Om du blir smittad av dessa bakterier är det väldigt svårt att få fram ett fungerande läkemedel. Det pågår hela tiden en kamp för att utveckla nya antibiotika mot resistenta bakterier. Det bästa vore att inte använda antibiotika i den utsträckning vi gör idag.
- Artikel : Resistenta baktering
- Hemsida: Antibiotika eller inte?
- Expressen : Dödsbakterier
Virus (wiki) är svårare att bli av med. Vissa virus tar vårt immunförsvar hand om. Andra får du leva med under längre tid. Virus kan bo i kroppen utan att märkas för att sedan aktiveras när du och ditt immunförsvar inte är i form.
Ett sätt att skydda sig mot virussjukdomar (även bakteriesjukdomar) är att vaccinera sig. Då sprutas ett preparat in i kroppen som gör att immunförsvaret har en möjlighet att förbereda sig om du skulle utsättas för sjukdomen. Ibland kan preparatet vara en låg eller utspädd dos av sjukdomen. Antibiotika fungerar inte på virus.
- Artikel : Vad är vaccin? (allt om vetenskap)
- Fråga: Varför håller vissa vaccinationer längre än andra? (illvet.se)
- Fråga: Är det farligt att vaccinera barn mot barnsjukdomar? (Illvet.se)
Sjukdomar orsakade av svamp brukar, jämfört med bakterier och virus, inte vara så allvarliga. T.ex kan du få svamp på naglar, hud och i underlivet. Angreppen brukar vara ganska enkla att bota.
- Artikel: Några punkter som gör att sjukdomar kan erövra världen (illvet.se)
- Artikel: Fler globala epidemier (illvet.se)
Immunförsvar – kroppens olika sätt att försvara sig på.
För att skydda sig mot sjukdomar så har kroppen flera strategier. Det första försvaret är din hud. Det är ett yttre försvar som effektivt stänger problemen ute. Om huden går sönder och/eller att du på något annat sätt får in bakterier, svamp eller virus i kroppen kallas det att du fått en infektion.
Om du fått en infektion aktiveras kroppens medfödda immunförsvar. Oavsett skada blir reaktionen densamma, en inflammation. Ett inflammerat område blir rött, svullet, ömt och varmt. Det beror på ökad blodtillförsel och att olika smärtframkallande ämnen sprids. En del av kroppens försvarsceller aktiveras. Det finns olika slags försvarsceller och de kallas gemensamt för vita blodkroppar (wiki). I denna fas aktiveras ätarceller. De finns i blodet och har som uppgift att äta döda celler och bakterier. Beviset på deras insats är att det bildas gult var (finns fler färger).
Om detta inte fungerar aktiveras kroppens specifika immunförsvar. Det är andra vita blodkroppar som är effektivare eftersom de är mer specialiserade. Varje specialiserad vit blodkropp fungerar bara på en typ av inkräktare. Detta försvar är inte medfött utan utvecklas när vi utsätts för sjukdomar eller vaccinerar oss. Dessa vita blodkroppar är två typer av T-hjälparceller. Den ena sorten samordnar och styr immunförsvaret genom att skicka ut signalämnen. Den andra är sorten jagar, upptäcker och dödar infekterade celler.
Det finns också B-celler. När de träffar smittämnen omvandlas de till en minnescell som tillverkar antikroppar. Antikroppar kan förstöra smittan men dess viktigaste uppgift är att känna igen den. Detta ger kroppen ett skydd mot sjukdomen i framtiden (kroppen minns). Du blir immun mot sjukdomen, ibland hela livet (vattenkoppor).
Avslutningsvis; ett bra sätt att undvika sjukdomar är att ha en god hygien. T.ex. att tvätta händerna före måltiderna och efter toalettbesök. Du kan också skaffa kunskap om vilka som är de värsta smitthärdarna.
- Artikel : Så fungerar immunförsvaret (illustrerad vetenskap)
- Hemsida: Immunförsvaret – så fungerar det (sund.nu)
Testa dig själv: Några små och söta frågor.
Vanliga sjukdomar som du drabbas av:
Orsak: Virus som varje år kommer i nya varianter.
Förbygga: Att förebygga en sjukdom innebär att göra något eller ha ett visst beteende för att undvika den. När det gäller förkylningar är det svårt att skydda sig. Några klassiska tips är att ha ett gott immunförsvar. Det innebär att du försöker är goda sömnvanor, matvanor och tränar regelbundet. Du ska också ha en god handhygien. Förkylning smittar allra mest i början.
Behandla: Går inte. Ta det lugnt och håll näsdropparna nära till hands. Varning, ibland kan infektionen gå vidare till andra sjukdomar.
2. Allergi: Det finns flera olika allergier t.ex. astma och allergisk chock.
Orsak: Ditt immunförsvar överreagerar
Förebygga: Vanligtvis så föds man med allergi eller utvecklar det som barn eller ungdom. Sjukdomen är, till viss del, ärftlig. Annars är läkekonsten inte helt överens om allergi kan förebyggas. Här är några välgrundade spekulationer. LÄNK
Behandla: Vanligt är att få astmamedicin i olika former beroende på vilken allergi du har. Idag kan allergiska personer gå på allergiterapi där patienten utsätts för små doser av det ämne du inte tål. Sedan ökas dosen sakta tills kroppen klarar att hantera ämnen irl.
3. Barndiabetes (diabetes typ – 1)
Orsak: Ärftlig och går inte att bota.
Förebygga: Går ej
Behandla: Diabetes går inte att bota. Sjukdomen beror på att kroppen inte kan tillverka insulin. Insulin är ett ämne som fungerar som en nyckel för socker (energi) som behöver komma in i cellen till cellandningen. En drabbad person behöver få konstgjort insulin, ofta genom spruta.
Orsak: Det kan finnas många orsaker till huvudvärk. Stress, förkylning, oro, synfel och vätskebrist är några exempel.
Förebygga: Eftersom orsakerna är så olika är det svårt att ge konkreta förslag.
Behandla: En värktablett fungerar för de flesta. Värktabletter fungerar på olika sätt. Det gäller att hitta en variant som passar dig. Läs mer.
Orsak: Ätstörningar är psykiska sjukdomar. Det är vanligt att det händer ihop med nedstämdhet, ångest och/eller dålig självkänsla. Det kan också hänga ihop med höga krav på sig själv.
Förebygga: Som många psykiska sjukdomar gäller det att ha lång framförhållning. För att undvika ätstörningar behöver du vara i balans på flera sätt. Du behöver ha en sund inställning till dig själv och din kropp.
Behandla: Det är viktigt att sätta igång behandlingen så fort som möjligt. Därför är det viktigt att vänner och familj reagerar snabbt om de ser sjukdomsförloppet. Oftast får patienten börja med att gå till psykolog. I ett sent skede kan patienten bli inlagd på sjukhus. Ser du en kompis är i riskzonen, t.ex. om personen slutar äta i skolan, bör du meddela syster/lärare eller förälder så fort som möjligt.